att få en sjukskrivning godkänd.. Jag har läkarintyg av två stycken chefsläkare... från olika avdelningar.. och en neuropsykolog.. som alla är överens om att jag inte är arbetsför. Trots det anser de som bestämmer att det inte finns nån som helst orsak för mig att vara sjukskriven för att jag inte längre är deprimerad.
Förklara det ni.. om ni kan.. jag kan det inte.. och deprimerad kan man ju bli för mindre.. .

Så ska det vara också.. men det har många glömt. De stressar på från morgon till sena kvällen vareviga dag .. och glömmer att ta paus.. Jag gjorde likadant.. men nu får jag ta alla de pauser jag hoppade över.. ta dem alla efter varandra.. och jag hade nog hellre varit frisk och jobbat än varit sjuk och ledig. Det är lätt att vara efterklok. Önskar jag hade vetat det innan.. att man intfree ska jobba när man har ont.. att man har rätt att sjukskriva sig när man är trött.. att man inte måste pina sig tills man inte längre vet om att man är slut.. att man kan be om hjälp.. Men det visste jag inte..
Pratade med en vän idag.. som insett att hans äktenskap är över.. att frun gått vidare.. hittat en annan och att han står ensam kvar. Inte lätt att bli lämnad. Det är i såna situationer man behöver vänner.. Vänner som tror att man kommer att klara det.. att man kommer att landa på fötterna och inte gå under.. Ensam är inte alltid stark.. och vilken lättnad det var den dag jag insåg att jag inte måste klara allt själv.. att jag kunde be om hjälp.. och att ingen föraktade mig för det.. tvärtom.. så fick jag förståelse och vänskap.. och det gjorde att jag kände mig stark.. trots att jag bett om hjälp.. konstigt.. men man blir på nåt sätt mer nåbar och tillgänglig om man kan erkänna att man behöver hjälp.. att man inte är en superman eller superkvinna. Man blir approachable.. hittar inte nåt svenskt ord..

Vaknar sent av att hundarna envisas med att NU ska vi ut. Upptäcker att klockan är 11. Ja de har ju varit ute kl 06 imorse men nu är det härligt varmt ute och jag upptäcker att shorts och t-shirt räcker.
Kommer igång med att röja i trädgåden.. runt trappan.. planterar sånt som stått i kruka över vinterna.. försöker hitta plats för den sista pionen. Gläds åt allt som blommar.. Häggen håller på att spricka ut i en hänförande doft.. och fägring.. Dricker mitt kaffe i solen.
Hundarna är nöjda med att ligga i solen på trappan och bara vara..
Jag cyklar ner på stan för en glass.. ensam. utan hundar. Stöter på Sara..
På kvällen kommer Tiina med T och T över för att prata över staketet.. och titta på allt som kommer upp överallt.. Jag upptäcker hela tiden nya plantor som sticker upp och vissa av dem har jag glömt att jag planterat.. annat är jag nästan säker på att jag inte planterat.. men växer gör det. Härligt..
Försöker bara vara.. fast jag har mycket jag borde.. inte så mycket jag måste.. Tröttheten är fortfarande besvärande.. och detsamma är smärtorna, värken jag får av att vara för mycket i farten.. återhämtningen som inte fungerar.. jag är såå less på det..